Skebo
Bruksbryggeri – ett decennium
Mitt
under julölsrushen fyllde vi år. Tio år. I november 2006 fick vi alla papper
klara från våra myndigheter, klartecken att börja producera öl. Ett gäng
modifierade mjölkkyltankar för bryggning och huvudjäsning samt fyra
källartankar för efterjäsning stod färdiga inför den första inmäskningen. Kör!
Sen
har det knallat på, utrustningen har uppdaterats, antalet efterjäsningstankar
är idag 14, vi fixade utrymme för det genom att slå ut väggen till angränsande utrymmen. Efter
att ha buteljerat och etiketterat för hand ett antal år är bryggeriets
maskinpark nu mer komplett.
När
vi planerade vår verksamhet fanns inte Systembolaget med som presumtiv kund,
det var en byråkratisk labyrint som vi inte trodde vara värd att satsa på för
vårt lilla bryggeri. Sen dök det upp privatimportsförfrågningar från systemet,
och så blev vi tilldelade hyllplats på den geografiskt närmaste butiken,
Hallstavik, sen följde Norrtäljebutiken, på grund av stor efterfrågan, och med
fyra sorter i beställningssortimentet, begränsat till Stockholms län, följde en
tid med beställningar från uppåt tiotalet butiker i lasset varje vecka när vår
bryggarbil skumpade iväg på leveranstur.
Med
det nya sortiment som Systembolaget kallar TSLS, står för ”tillfälligt
sortiment lokalt småskaligt” har vi idag hela vårt sortiment med Bruksöl,
Lantöl, Triple Gold, Gjutarns Bästa och Herrgårdsporter på hyllan i fem
butiker: Norrtälje, Hallstavik och Rimbo i Roslagen samt Gränby Centrum och
Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Samt Herrgårdsportern i Arninge, Täby. Blir ni
nyfikna på vad det är i flaskorna så kan ni
beställa Skebo-öl styckevis till er favoritbutik runtom i landet. Tack
för det, Systembolaget! Sen att Systembolaget är en ”myndighet” som pekar med
hela handen i sin kontakt med leverantörerna får man ta, det är bara att bryta
ihop och gå vidare.
Krogvärlden
då, jo det är intressant att gå igenom vilka krögare som då var positiva till
det nya lilla bryggeriet i Roslagsskogarna som ingen hört talas om. Av de pubar
i Stockholm som var med och köpte vår första brygd av Bruksölen i januari 2007
är nästan alla kvar som kunder. Ett par har fallit ifrån på grund av ägarbyten,
men andra har kommit till och de husöl vi brygger till pubar och restauranger
har kommit att bli en viktig del i vår verksamhet.
Utvecklingen
i Sverige (och världen, för den delen) under de här tio åren är svindlande. För
tio år sen fanns det ett 20-tal bryggerier i landet, ölfabrikerna inräknat, de
senaste tre – fyra åren har nya bryggerier poppat upp överallt och siffran har
med marginal passerat 200. Plus ett antal som låter brygga öl åt sej på annat
håll men ändå kallar sej bryggeri, konstigt det där. Och medan du läser de här
raderna har säkert minst ett till bryggeri startats. Just Systembolagets
TSLS-sortiment har med säkerhet bidragit till att möjligheten att komma igång
med produktion och försäljning i ett nystartat bryggeri, en gräddfil till
ölhyllan i de närmaste butikerna. Och stilarna är minst sagt varierade hos den
nya generationen ölproducenter. Nu kan du ölturista i Sverige och hitta
lokalproducerad öl hos Systembolaget, öl som bara finns i bryggeriets närmaste
butik. Prova på!
Framtiden?
Dravskottning, fatdiskning, buteljering… Det är ett privilegium att få brygga
öl som man själv gillar och se att andra delar ens smak. Vi kommer inte att brygga
trendiga öltyper, det gör andra så bra. Vår smak för brittisk bryggkonst för
med sej att vi fortsätter att testa kombinationer med klassiska och nyframtagna
engelska humlesorter, det är mycket som händer i humlegårdarna på den där ön
idag. Hoppas den inte driver för långt ut i Atlanten efter Brexit.
Vad
är ett bryggeri egentligen? Konstig fråga, ett ställe där man brygger öl så
klart tycker du. Instämmer. Så är det. Det konstiga är att idag är det inte
självklart att alla som utger sig för att vara ett bryggeri verkligen har ett
alldeles eget ställe där man brygger den öl som bär ”bryggeriets” namn. Verkar
det konstigt? Tycker vi åxå.
Vi
tänker så här:
I ett bryggeri har man ett bryggverk. Åtminstone en hetvattentank, ett mäskkärl,
en vörtpanna och en vörtkylare. Det där går att trassla till ytterligare om man
vill ha mer jobb. Och jästankar. Vi har öppna huvudjästankar och
efterjäsningstankar, lite omodernt kan tyckas i kombitankarnas tidsålder, men
så vill vi jobba. Och utrustning för buteljering och fattappning. Och
etikettering. I hela bryggprocessen från inmäskning till paketering är just
etiketteringen en ovanligt knepig nöt att knäcka.
I
ett bryggeri måste man hitta bra leverantörer av malt, humle, vattenbehandling,
rengöringsmedel, flaskor, de där etiketterna… Och allt måste finnas hemma, det
gäller att ha framförhållning och beställa allt i tid. När man brygger öl får
man restprodukter som drav (urlakad malt) och urkokt humle som förutom att det
ska skottas ur mäskpanna respektive vörtpanna sen också ska slutförvaras
nånstans - näst efter det där med etiketterna det knepigaste praktiska problemet
att lösa.
Helt
ofarligt är det inte heller att brygga öl, vi har kollegor som har bränt sig
rejält på hett vatten eller värre ändå het vört – kokande sockerlag. Man
handskas med sura och alkaliska rengöringsmedel, CO2 som är en gas att ha stor
respekt för.
Och
det är alltid nånting som ska diskas. Alltid. Och då har vi inte nämnt
pappersarbetet…
Då
först kan man säga att man driver ett bryggeri.
Och
då blir det inte mycket tid över till att uppdatera hemsidan!